onsdag 12 augusti 2015

Inför Cykelvasan


Cykelvasan stundar och jag har reflekterat lite över nu och då, för min egen del alltså. Jag tänker tillbaka hur jag gjorde för 2-3 år sedan inför alla lopp, hur jag laddade, hur jag tänkte och förberedde.

För det är faktiskt ganska stor skillnad om man jämför. Vi tar cykelvasan för 3 år sedan som ett exempel, det var min första cykelvasa och jag var nervösare än en kanin under kaninjakt. Förberedelserna började säkerligen 1-2 veckor innan loppet. Det gällde ju att äta rätt och ladda ordentligt innan loppet så jag inte gick in i väggen. Bara den detaljen kring de kopiösa mängder carboloader och pre-race produkter jag tryckte i mig för att få i mig ”tillräckligt” med energi inför loppet.
Sånna här käkade jag i stora lass innan varje tävling t.ex
Cykeln pysslades om extra noga, ny kassett, drev, kedja, bromsok och däck. Vid loppet var nog de nya komponenterna körda 1 timme max.
Jag var så nervös inför loppet att jag knappt kunde sova flera nätter innan och jag kunde inte tänka eller prata om något annat än tävlingen.

Sen har vi ju hela proceduren på tävlingsdagen, första året jag tävlade hade jag som rutin att käka ett lass med pannkakor och sylt på morgonen, detta var viktigt tyckte jag och kunde inte tävla utan mina pannkakor. Sen har vi det här med toalettbesöken, vi behöver inte gå så noga inpå det, men… alltså 7,8,9 eller till och med 10 besök från det att man vaknade till att starten gick var ju inte så ovanligt… Man var ju så nervös att man stod och hoppade på stället. Jag minns en sådan sak att jag lätt kunde ha 140-150 i puls minuterna innan start.
En bild från Cykelvasan 2012

Vad är de för skillnad mot nu då? Är jag inte lika nervös och beroende av precisa rutiner?

Både ja och nej. Svaret finns i erfarenhet och vana med att tävla. Idag har jag tävlat så pass många gånger att jag vet vad det handlar om och inte behöver bli onödigt upp i varv kring onödiga detaljer.

Vi börjar med maten då, käkar jag något annorlunda inför en tävling? Nej, inte direkt, kanske käkar jag en portion pasta extra dagen innan eller tillåter mig att få efterrätt till middagen dagarna innan. Jag sysslar längre inte med carboloader eller pre-race produkter då jag testat både med och utan och faktiskt aldrig märkt effekt med mer än att man ofta känner sig tjock och uppblåst. Pannkakorna har jag också gett upp. Eller kanske inte helt, istället för traditionella pannkakor har jag börjat med pannkakor gjorda på havre, banan, ägg och jordnötssmör som jag brukar kunna ha med mig som ett mellanmål 2-3 timmar innan start för att slippa vara hungrig. Men detta är långt ifrån en rutin jag har, ibland har jag det och ibland inte, beror lite på om jag orkat ta mig tiden att laga dem dagen innan. Det som jag har som enda rutin är att käka något 2-3 timmar innan start, och det kan vara allt ifrån någon banan, 1-2 bars eller sådana där pannkakor jag pratade om.

Om vi sedan kommer till cykeln så kör jag nuförtiden aldrig med något helt nytt på cykeln för första gången på tävling. Oavsett vad det är så ska jag ha testat det ordentligt innan, helst i tävlingsfart på intervaller eller liknande. Så det enda jag gör inför tävlingar är att serva, plocka isär slitagedelar och smörja upp allting på cyklen. Se till att tävlingsmaskinen är i riktigt gott skick med andra ord.
En bild f¨rån Cykelvasan 2013
På tävlingsdagen nuförtiden så är min rutin att käka exakt samma frukost som i vanliga fall för att inte bråka med magen i onödan. All packning packar jag dagen innan så det enda som skall göras på morgonen är att käka, klä på sig och packa bilen. Jag är i regel inte lika nervös som förut, självklart är jag nervös, men inte riktigt i samma usträckning som förut. Detta bidrar ju också till att toabesöken minskar i antal ;)
En bild ifrån Cykelvasan 2014, blå Karlstad xc dräckt och tejpat knä för spräcktknäskål.
Om vi ser till andra förberedelser jag pysslar med så burkar jag ha som grej att försöka kolla på någon film från loppet för att minnas hur tävlingen är och kunna eventuellt planera vart jag vill ha langning. Jag brukar också läsa mina egna gamla race-rapporter för att få lite insikt i vad för ideér och tankar jag hade förgående år. Väldigt bra, tycker jag är att kolla om jag gjorde några fel eller gjorde rätt val, med t.ex däck, kläder, däckstryck, energi mm.

Några tips då inför främst cykelvasan men också inför alla tävlingar: Ha materialet förberett, servat, och väl inkört och testat innan.
Fiffla inte för mycket med däck och däckstryck. Tränar du med ett visst däck och däckstryck så ska du även tävla på det.

Käka inte för mycket dagarna innan, kroppen kan inte tillgodose och lagra mycket mer än 100 g kolhydrater ändå. Så ät som vanligt + lite till.
Planera ditt energi och vätskeintag innan tävlingen. Jag brukar enkelt tänka 1 gel per 30 min i ett lopp. Ofta har jag med mig 1-2 gel för mycket under loppen, men hellre för många än känna att man skulle haft en till.

Sen det viktigaste, se till att va fräsch inför en viktigt tävling, vila 1-4 dagar innan med inslag av något/några lugnare pass.

Sen får ni gärna läsa denna rapporten från cykelvasan 2012. Återigen kul att läsa hur jag själv tänkte och upplevde saker och ting J

1 kommentar:

  1. Intressant inlägg Olof! Tänk vad tävlingserfarenheter gör gott och hur duktig man blir på att förfina saker.

    Jag tänkte just på det häromdagen och om hur stissig jag själv kunde vara inför ett lopp, framförallt om något inte stämde med hur jag hade tänkt.
    Jag har aldrig provat med preloader eller kolhydratladdning enligt konstens alla regler, kommer inte heller att göra det. Jag har hittat mitt eget sätt som fungerar.

    Nu inför cykelvasan gör jag inget speciellt egentligen, inte mer än vad jag gjort innan andra tävlingar på ungefär samma tävlingstid. Det börjar sitta som i märgen nu. Ser till att cykeln är okej, att jag är pigg och har vilat lite, försöker att sova så gott det går. Något jag däremot har börjat göra som jag inte gjorde förut och som visat sig vara bra är att väcka benen dagen innan. Korta intervaller och rull. Då vaknar min kropp till och jag blir på tårna. Innan vågade jag inte träna dagen innan i rädsla att bli för trött och seg. Det blev jag förvisso de första gångerna jag testade.

    Du, lycka till på lördag!

    SvaraRadera