Dödsåttor gör ont

Full fart på träningen kan man säga. Och jag måste erkänna att det känns lite extra skönt att ha genomfört den mest intensiva veckan på första träningsblocket med flaggen i topp. Å vad har denna veckan då genererat? Jo 74 minuter i effektiv VO2-zon vilket jag är extremt nöjd med. Men det har inte varit lätt, och det har inte gjort sig själv. Det har inte varit något annat än en ren plåga att ta sig igenom de olika VO2 intervallerna, en efter en.

Blond, svett och tårar kostar det för lite (förhoppningsvis) bättre ben till nästa säsong

Som sagt, inget kommer gratis. Men betalningen till nästa säsong hoppas jag blir ljuv.

Med en fullspäckad julvecka, där varje träningspass fyllt sitt syfte och dessutom blivit genomfört precis enligt plan så avslutade jag med det jobbigaste passet av dem alla. 4 st 8 minuters VO2 intervaller, även kallade dödsåttor. Jag kan lova, det är inget för den utan pannben. 

Det ser inte så jobbigt ut såhär i efterhand...

Hela idéen med passet är att stressa hjärta och lungor till max. Jag startar med att dra upp pulsen till strax över tröskelpuls, därefter startar jag klockan och kör på en puls mellan 92-96% av max i 8 minuter, å detta gör jag sedan om 4 gånger, vilket resulterade i 32 effektiva VO2 minuter. Sjukt jobbigt å sjukt bra!

Jag hade önskat att hålla upp pulsen högre i början av intervallerna, dvs att jag hade startat klockan när pulsen var på kanske 94% av max istället. Men jag skyller helt på att mina ben inte direkt var pigga efter en hel veckas intervallträning.

Imorgon blir det lite distans med Fryksenius och Solberg. Tänkte ta tillfälle å testa livetrackfunktionen på min nya cykeldator. Så om ni är intresserade att kolla, så kan ni nog hitta länken här imorgon från 10 ca.

trevlig helg!

;)