Cykelvasan stundar och jag har reflekterat lite över nu och
då, för min egen del alltså. Jag tänker tillbaka hur jag gjorde för 2-3 år
sedan inför alla lopp, hur jag laddade, hur jag tänkte och förberedde.
För det är faktiskt ganska stor skillnad om man jämför. Vi
tar cykelvasan för 3 år sedan som ett exempel, det var min första cykelvasa och
jag var nervösare än en kanin under kaninjakt. Förberedelserna började
säkerligen 1-2 veckor innan loppet. Det gällde ju att äta rätt och ladda
ordentligt innan loppet så jag inte gick in i väggen. Bara den detaljen kring
de kopiösa mängder carboloader och pre-race produkter jag tryckte i mig för att
få i mig ”tillräckligt” med energi inför loppet.
Cykeln pysslades om extra noga, ny kassett, drev, kedja,
bromsok och däck. Vid loppet var nog de nya komponenterna körda 1 timme max.
Jag var så nervös inför loppet att jag knappt kunde sova flera nätter innan och jag kunde inte tänka eller prata om något annat än tävlingen.
Sånna här käkade jag i stora lass innan varje tävling t.ex |
Jag var så nervös inför loppet att jag knappt kunde sova flera nätter innan och jag kunde inte tänka eller prata om något annat än tävlingen.
Sen har vi ju hela proceduren på tävlingsdagen, första året
jag tävlade hade jag som rutin att käka ett lass med pannkakor och sylt på
morgonen, detta var viktigt tyckte jag och kunde inte tävla utan mina
pannkakor. Sen har vi det här med toalettbesöken, vi behöver inte gå så noga
inpå det, men… alltså 7,8,9 eller till och med 10 besök från det att man
vaknade till att starten gick var ju inte så ovanligt… Man var ju så nervös att
man stod och hoppade på stället. Jag minns en sådan sak att jag lätt kunde ha 140-150
i puls minuterna innan start.
En bild från Cykelvasan 2012 |
Vad är de för skillnad mot nu då? Är jag inte lika nervös
och beroende av precisa rutiner?
Både ja och nej. Svaret finns i erfarenhet och vana med att
tävla. Idag har jag tävlat så pass många gånger att jag vet vad det handlar om
och inte behöver bli onödigt upp i varv kring onödiga detaljer.
Vi börjar med maten då, käkar jag något annorlunda inför en
tävling? Nej, inte direkt, kanske käkar jag en portion pasta extra dagen innan
eller tillåter mig att få efterrätt till middagen dagarna innan. Jag sysslar
längre inte med carboloader eller pre-race produkter då jag testat både med och
utan och faktiskt aldrig märkt effekt med mer än att man ofta känner sig tjock
och uppblåst. Pannkakorna har jag också gett upp. Eller kanske inte helt,
istället för traditionella pannkakor har jag börjat med pannkakor gjorda på
havre, banan, ägg och jordnötssmör som jag brukar kunna ha med mig som ett
mellanmål 2-3 timmar innan start för att slippa vara hungrig. Men detta är
långt ifrån en rutin jag har, ibland har jag det och ibland inte, beror lite på
om jag orkat ta mig tiden att laga dem dagen innan. Det som jag har som enda
rutin är att käka något 2-3 timmar innan start, och det kan vara allt ifrån
någon banan, 1-2 bars eller sådana där pannkakor jag pratade om.
Om vi sedan kommer till cykeln så kör jag nuförtiden aldrig
med något helt nytt på cykeln för första gången på tävling. Oavsett vad det är
så ska jag ha testat det ordentligt innan, helst i tävlingsfart på intervaller
eller liknande. Så det enda jag gör inför tävlingar är att serva, plocka isär
slitagedelar och smörja upp allting på cyklen. Se till att tävlingsmaskinen är
i riktigt gott skick med andra ord.
På tävlingsdagen nuförtiden så är min rutin att käka exakt
samma frukost som i vanliga fall för att inte bråka med magen i onödan. All
packning packar jag dagen innan så det enda som skall göras på morgonen är att
käka, klä på sig och packa bilen. Jag är i regel inte lika nervös som förut,
självklart är jag nervös, men inte riktigt i samma usträckning som förut. Detta
bidrar ju också till att toabesöken minskar i antal ;)
Om vi ser till andra förberedelser jag pysslar med så burkar
jag ha som grej att försöka kolla på någon film från loppet för att minnas hur
tävlingen är och kunna eventuellt planera vart jag vill ha langning. Jag brukar
också läsa mina egna gamla race-rapporter för att få lite insikt i vad för
ideér och tankar jag hade förgående år. Väldigt bra, tycker jag är att kolla om
jag gjorde några fel eller gjorde rätt val, med t.ex däck, kläder, däckstryck,
energi mm.
En bild f¨rån Cykelvasan 2013 |
En bild ifrån Cykelvasan 2014, blå Karlstad xc dräckt och tejpat knä för spräcktknäskål. |
Några tips då inför främst cykelvasan men också inför alla
tävlingar: Ha materialet förberett, servat, och väl inkört och testat innan.
Fiffla inte för mycket med däck och däckstryck. Tränar du
med ett visst däck och däckstryck så ska du även tävla på det.
Käka inte för mycket dagarna innan, kroppen kan inte
tillgodose och lagra mycket mer än 100 g kolhydrater ändå. Så ät som vanligt +
lite till.
Planera ditt energi och vätskeintag innan tävlingen. Jag brukar
enkelt tänka 1 gel per 30 min i ett lopp. Ofta har jag med mig 1-2 gel för
mycket under loppen, men hellre för många än känna att man skulle haft en till.
Sen det viktigaste, se till att va fräsch inför en viktigt
tävling, vila 1-4 dagar innan med inslag av något/några lugnare pass.
Sen får ni gärna läsa denna rapporten från cykelvasan 2012.
Återigen kul att läsa hur jag själv tänkte och upplevde saker och ting J
Intressant inlägg Olof! Tänk vad tävlingserfarenheter gör gott och hur duktig man blir på att förfina saker.
SvaraRaderaJag tänkte just på det häromdagen och om hur stissig jag själv kunde vara inför ett lopp, framförallt om något inte stämde med hur jag hade tänkt.
Jag har aldrig provat med preloader eller kolhydratladdning enligt konstens alla regler, kommer inte heller att göra det. Jag har hittat mitt eget sätt som fungerar.
Nu inför cykelvasan gör jag inget speciellt egentligen, inte mer än vad jag gjort innan andra tävlingar på ungefär samma tävlingstid. Det börjar sitta som i märgen nu. Ser till att cykeln är okej, att jag är pigg och har vilat lite, försöker att sova så gott det går. Något jag däremot har börjat göra som jag inte gjorde förut och som visat sig vara bra är att väcka benen dagen innan. Korta intervaller och rull. Då vaknar min kropp till och jag blir på tårna. Innan vågade jag inte träna dagen innan i rädsla att bli för trött och seg. Det blev jag förvisso de första gångerna jag testade.
Du, lycka till på lördag!