Ja, ett ofrivilligt 3 veckors avbrott i träningen har äntligen kommit till ett slut. Efter både magsjuka och influensa så är jag åter på banan och har kommit igång träningen på riktigt. Jag började redan i torsdags lite mjuk och körde sedan på fredagen ett kortare test med mjölksyratröskel för att se om kroppen faktiskt var frisk.
Och som det kändes då så verkade det som att det bara var fritt fram att köra.
Helgen har genererat en del timmars träning. Lördagen spenderades ute tillsammans med Mikael Silvander. Vi drog iväg vid 9-tiden för att cykla ett planerat pass på drygt 10 mil. Efter någon timme började solen titta fram och vi kunde nästan ana att den värmde en aning. gjorde ett rejält fikastopp på macken vid Ölme, vilket vi båda behövde. Kanelbulle, macka och varm choklad satt riktigt fint. Vinden var frisk och det hade vi verkligen fått känna första 6 milen, då vi hela tiden färdats i riktning mot vinden. Vägen hem till Karlstad gick både fort och enkelt, med vinden i ryggen, solen i ansiktet, hemlängtan och en gla fan till sällskap. När vi väl kom hem så hade vi betat av lite mer än 10 mil vilket för Mikael var personligt rekord på MTB. Det är strongt gjort med tanke på att han hade dubbdäck.
Rutten från i lördags
De 10 milen kändes helt klart i benen och under lördagskvällen bestämdes det att vi kl 8 på söndag skulle ge oss ut på ett ytterligare distanspass. Sagt som gjort! Klockan 8:00 slöt hela gänget upp, Johan Fryksenius, Anders Kvarnlöf, Jonas Evaldsson, Patrik Sköldenborg och Mikael Silvander. Extremt trevligt när man kan få sådan här uppslutning på distanspassen, så det gäller att ta tillvara på det.
Det morgonpigga gäng cyklister som var med
Vi körde på och Johan hade bestämt vilken väg vi skulle ta. Vi visste redan innan att det skulle vara några ställen där det var risk för oplogad väg/stig. Väl framme vid det ställe som vi misstänkte skulle vara oplogat fick samtliga utom Kvarnlöf problem då han verkade ha en inbyggd kärnreaktor i benen.
Men det var inte enda stället som var oplogat, tyvärr så fick vi slutligen ge upp den ursprungliga rutten då den innehöll allt för mycket oplogade traktorvägar.
Det blev lite för mycket snö för de flesta på sina ställen
Vi övergick till att köra på vägar som garanterat var plogade, detta gjorde även att hastigheten steg en aning. Påvägen hem blev jag allt mer tom på energi allt eftersom tiden gick, och det blev allt mer pannbensträning. Jag klämde i mig en djupfryst snickers som nödraket och utan den hade jag nog inte kommit hela vägen hem till dörren.
Dagens pass var fantastiskt kul, alla oplogade stigar och vägar var en utmaning som jag vill ha mer av! Extremt trevligt med så bra uppslutning på ett vinterdistanspass, jag hoppas verkligen att det blir fler gånger vi köra så många!
Rutten ifrån idag
Första helgen efter sjukdomsuppehållet levererade nästan 10 timmar i sadeln och lite drygt 19 mil. Kroppen känns inte på topp på något sätt men det som känns fantastiskt är att jag äntligen är frisk och kan börja träna igen!
Detta innebär alltså att jag imorgon drar igång ett nytt 3 veckorsblock á la VO2-pain and gain.
;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar