fredag 26 juni 2015

TT-träning och stundande långlopp

Har noterat en sak, ju sämre vädret är på sommaren ju mer och bättre tränar man. Förra sommaren var nog min sämsta om man ska se till träningen då jag gjorde allt annat än att träna. För visst är allt annat man kan göra i 25-30 gradig värme rätt hägrande under semestern?
Men hittills i år verkar inte sommaren riktigt visa sitt stora leende, växlande regnighet kan väll sammanfatta vädret tycker jag, och med det sagt kan jag även konstatera att det senaste veckorna blivit väldigt bra, mycket och samtidigt kvalitativ träning.
Har kört mycket hårda vo2 intervallpass, samtidigt som jag fått till bra 2, 3 och 4 timmars distanspass. Och har dessutom kört så kallade TT-pass 3 gånger senaste två veckorna. I söndags körde jag Solstaloppet XC banan i tävlingstempo, Solstaloppet XC som för övrigt går av stapeln imorgon lördag. Jag kommer dock inte köra då jag väljer att spara benen till Ränneslättsturen som går på söndag.
Hur gick TT-passet rund Solstaloppet XC banan då? Jo, körde väll sådär 14 minuter snabbare på ett varv än vad jag gjorde förra året då jag också körde banan i tävlingsfart. Rätt kul att se hur man blivit en aning snabbare.
Förra veckan var jag ut till Skutberget här i Karlstad och körde runt deras MTB-spår som är lite drygt 8.5 km långt i tävlingsfart med Focusen. Slog även på denna banan förra årets tid med dryga 10 minuter, vilket är helt fantastiskt bra. Men nu kommer vi till det intressanta, jag var ut och körde samma bana på Skutberget igår igen, fast denna gången med den heldämpade superflyen. Har ju gjort den här jämförelsen förut och kom fram till att jag var drygt 4% snabbare på en heldämpad jämfört mot en hardtail.
Igår körde jag på 1 minut och 1 sekund snabbare än förra veckan vilket gav 4.3 % snabbare tid. Ganska intressant att se hur det stämmer även på längre sträckor. Att tillägga är ju då att de var torrt och fint när jag körde med Focusen och igår var de riktigt lerigt och blött, samtidigt som det regnade när jag körde.
Det som är bra med banan på skutberget är att den har så varierande terräng, bitvis riktigt tekniskt och jävligt medan andra partier har de karaktäristiska dragen från Karlstad XC-banan med flowiga stigar på snabbrullad tallhed.
Har tänkt sätta mig ner och studera i detalj vilka partier som gick fortare med vilken cykel, just för att se om jag tappade på de mer snabbrullade partierna med heldämpen. För en sak är säker, sålänge de är lite tekniskt så tjänar man ganska mycket på heldämp då man får en helt annan kontakt med marken.
Nog om det, tävlingen på söndag hägrar och jag är rätt sugen på att ge Ränneslättsturen en rejäl revansch mot förra årets misärlopp där jag väggade totalt med 3 mil kvar till mål.
Har inte riktigt satt upp en plan än för loppet, men det kommer väll så småningom. Målet blir iaf att försöka ha riktigt kul då banan faktiskt är superskoj. Är dock alltid lite svårt att uppskatta de roliga stigarna när man ångar fram genom skogen med maxpuls och tunnelseende. Hoppas både benen och kroppen är med på noterna och levererar lika bra som de gjort på senaste veckornas träningspass.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar