En intensiv
tävlingshelg är till ända och kroppen känns mindre sliten än vad jag hade
kunnat förväntat mig. Så nu får ni en dubbel racerrapport…
LVG
I lördags var det landsvägstävlings som stod på schemat, egentligen min första
landsvägstävling. 15 mil skulle avverkas och av rykten hade jag hört att det
gick ruskigt fort med ett snitt på 38 km/h på denna tämligen kuperade bana.
Loppet startade med åkning bakom ledarbilen i över 10 km innan de släppte
farten fri och när väl farten släpptes så gick det undan. Det blev omgående ett
ryck som jag precis hann med att möta upp för att komma med.
Rätt tidigt gick några på ett försök till utbrytning, Linus ur den egna klubben
var med i denna utrbytningen. Jag är väll inte världens bästa lagspelare, så
eftersom jag inte tyckte att det skulle få vara någon utbrytning så började jag
jaga ikapp dom. Efter 20 minuters jagande så var den lilla utbrytningen infångad.
Just i det ögonblicket slog det mig att jag nog hade bränt lite onödigt med
energi på att dra så pass mycket så tidigt i loppet. Men gjort var gjort, och
jag la mig lite bekvämt i klungan och bara gled med ända fram till vi kom till
Olsäter.
Här positionerade jag mig relativt långt fram, och jag försökte hålla koll på
de som jag visste var snabba. Helt plötsligt var jag och herr Hellström loss
med en lucka på över 100 m från resterande. Jag tänkte mest, det är väll bara
att köra på då. Jag gick upp och drog i början av en backe och matade på
hyffsat bra. Till min förvåning så blev jag plötsligt ensam då Hellström
släppte i backen.
Att ligga själv i utrbytning kändes väll inte direkt aktuellt så jag slog av på
tempot och lät klungan komma ikapp. Därefter vet jag inte riktigt vad som
hände. Linus från klubben tillsammans med Hellström gick loss i en utrbytning
som jag helt missade att den inträffade förrän det var försent att göra något åt
saken. När jag väl insåg att dom inte tänkte ge sig, så började jag jaga. Jag
ville ju vara med och slåss där framme. Jag matade på och insåg rätt fort att
ingen annan ville hjälpa till med att komma ikapp, jag la därför i en
extraväxel i en uppförsbacke och lämnade resterande del av klungan bakom mig.
En kille från Skoghall bet sig fast på rulle likt en blodigel. Jag matade på
för allt jag var värd i drygt 15 min innan jag faktiskt lyckades komma ikapp.
Luckan till klungan var rejält stor när jag kom ikapp. MEN, med tanke på att
jag gick på rött i 15 min så hade jag rökt mina ben ganska ordentligt, och de
va ju inte så att tempot slogs av bara för att jag kom ikapp tätduon.
Nu var vi fyra
stycken i utbrytning med nästan 8 mil kvar till mål. Här låg vi och turades om
att dra. Det var inget annat än lagtempo för full rulle hela tiden. Benen skrek
konstant att jag skulle sluta, men huvudet sa något annat. I backarna fick jag
det kämpigt och orkade knappt hålla mig kvar i gruppen.
I Kil med drygt 25 km kvar till mål tappade jag och hamnade efter i en backe.
Jag matade på för fullt igen och lyckades till min förvåning ta mig ikapp igen.
Vi fortsatte att köra som ett par raketer och när vi kom till Djupdalen
med 12 km kvar till mål ökades tempot succsesivt
och där någonstans brast de för mig. Jag gav allt jag hade men när inte det
räcker för att hålla sig kvar på rulle i uppförsbacke är det inte mycket att
göra åt.
Jag fick helt
enkelt mata på i min egna takt, typ 36-40 km/h på platten vilket gav mig en
trygghet i att de inte var någon som skulle hinna ikapp mig. Men Ojj vad fel
jag hade. Med 3 km kvar till mål kom klungan susande likt ett gäng getingar.
Jag följde såklart med klungan och förberedde mig på att spurta för 3:e
platsen. Tyvärr så blev det en vurpa i en rondell precis innan upploppet vilket
gjorde att jag hamnade drygt 200 m efter den lilla grupp som drog iväg för
spurt. Inte mycket att göra mer än att försöka jaga, men tyvärr kom jag aldrig
ikapp.
Loppet var kul och det var ännu roligare att ligga i utbrytning i 8 mil med så
snabba killar. Synd inte benen höll hela vägen i mål bara. Men nöjd som tusan
med en tid på under 4 timmar på de 15 milen.
MTB
På söndagen var
det dags för MTB-loppet på 45 km. Omgjord banan från förra året med nya stigar.
Starten gick och jag kände redan efter 5 minuter att det inte var någon sting i
benen, då de mer liknade ett par betongsuggor. Jag hängde med tätgruppen första
milen till dess att vi kom till första tekniska partiet där jag hamnade bakom
en kille, som förra året var mycket snabbare än mig. Hur som helst fastnade jag
lite bakom honom och tappade täten.
Jag tillsammans med två andra lyckades dock jaga ikapp täten igen. Väl ikapp så
kom det en backe ganska omgående där det blev ett ryck, jag lyckades hänga på
men hamnade bakom en annan som inte riktigt orkade hänga på tempot i ett
tekniskt parti. Återigen tappade jag täten och fick börja jaga så fort jag kom
ut från de tekniska partiet.
Jag manglade på för fullt i säkert 15-20 min helt själv innan jag kom ikapp 3
st från min klubb. Tydligen hade 2 st ur täten stuckit ännu fortare. Med dessa
körde jag sedan resterande bit av loppet. En av oss kom dock loss men blev
upphunnen av oss andra 3 lagom till sista 5 km av loppet. Det blev en härligt
sista bit på loppet där vi alla gav för fullt. Tyvärr blev det en lucka på
sista stigpartiet då jag var tvungen att klicka ur då en cyklist från de
förgående Combiracet låg över hela stigen. Jag lyckades aldrig riktigt täppa
till den luckan helt. Det hela slutade i en härlig spurtstrid som säkerligen va
kul att se. Jag slutade 6:a nöjd som tusan då jag verkligen inte hade kunnat
förvänta mig det efter att ha kört så hårt dagen innan.
Nu är det
vilodag, men det är nog just bara idag det är de ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar